1. Det är mycket lätt att ange datum på kinesiska. För att fråga efter datum används denna fråga: 几月几号？ jĭ yuè jĭ hào? Ordgrant betyder detta “vilken månad, vilken dag?” OBS! Tecknet „dag” är 日 (rì). Vanligtvis läses det som “hào” (日 används i skriven form, medan 号 används i talspråk).

För att ange året säg siffra efter siffra och lägg sedan till ordet 年 nián:

2012 年：èr líng yī èr nián

1990 年：yī jiŭ jiŭ líng nián

Månaderna har inga egentliga namn. Det räcker med att ange ett nummer och lägga till ordet 月 yuè:

2. 几 är ett frågeord som används för att fråga efter antal upp till 10. Det kan översättas som “hur många?” Efter 几 måste följa ett klassificeringsord.

Exempel:

OBS! Satsens grundstruktur (subjekt - verb - objekt) blir oförändrad.

3. Namn på veckodagar bildas på följande sätt:

För att fråga efter veckodag använd 星期几：

今天是星期几？  昨天是星期几？

明天是星期几？ 

4. För att fråga efter klockan använd: 现在几点？ xiànzài jĭ diăn?  

För att svara, hur mycket klockan är, använd:

……点 …diăn (klockan): 现在一点 (Klockan är ett) 

……点半 … diăn bàn (halv …): 现在一点半 (halv två) 

……点 ……分 … diăn … fēn (… klockan … minuter): 现在一点二十分 (det är 1:20) 

……点一刻 … diăn yī kè (kvart efter…): 现在一点一刻 (det är 1:15) 

差 ……分 ……点 chà … fēn … diăn (…minuter i …): 现在差五分两点(det är 1:55)